Long time no see

Tiden går fort. Det var plötsligt VÄLDIGT länge sedan jag uppdaterade bloggen. Dags för en summering av de senaste 4(!) månaderna.

Senaste inlägget var ju skrivet efter att jag varit på återbesök hos läkaren nio veckor efter operation. Trots vissa problem såg ju allt ganska bra ut då... Man kan väl sammanfatta perioden med att formkurvan inte varit direkt stigande sedan dess.

Anyway. Här kommer en kort recap:

Maj:
Tränade på, formkurvan pekade åt rätt håll. Testade lätt jogging för första gången i slutet av maj, och det kändes helt ok. Blev lite sliten dagen efter, men inte värre än att jag försökte igen ett par dagar senare. Kändes ändå som att det var lite tidigt, och jag avvaktade sedan med mera jogging.

Juni:
I slutet av juni (tror det var den 24:e) var jag ute med röjsågen hemma för att rensa vårt övervuxna dike. Den som jobbat med en röjsåg vet hur man rör sig fram och tillbaka, och belastar än det ena, än det andra benet. Det kändes bra när jag gjorde det - men satan vad sliten jag var dagen efter. Kändes inte bra alls. Kan inte rekommenderas i samband med knärehabträning av broskskada!

Juli:
Sista veckan inför semestern, 2/7: Hade varit ganska kass (smärta inne i knät, troligen från broskskadeområdet) efter röjsågsincidenten. Gick på Vasagatan i Göteborg på väg att hämta lunch. Plötsligt, i ett helt vanligt steg, knäppte det till i knät med ganska vass smärta som följd. Smärtan satt sedan i resten av dagen, och knäppningarna i knät gav sig tillkänna på varje steg. Konsulterade sjukgymnast-Louise som gjorde diverse menisktester på mig. Verkade inte vara menisken. Knäppningarna i knät försvann efter några få dagar, men smärtan fanns kvar. Fortfarande handlar det om belastning på nästan sträckt ben som är det största problemet.

Första veckan på semestern: Började känna mig riktigt kass i knät. Haltade mycket värre nu än några veckor tidigare, och det känns som att det går snabbt åt fel håll. Vi (jag och Louise) bestämde att det var dags att börja om på allvar med träningen - jag klarade inte längre hälften av det jag gjorde innan "incidenten", och det var bara att gå tillbaks till GÅ. Tränade sedan flitigt (i princip varje dag) under semesterns fem veckor. Mot slutet av perioden började jag känna mig bättre, men jag var fortfarande ganska halt.

Augusti:
Efter att ha trappat upp försiktigt under juli började jag med lite tuffare träning igen den 12/8. Nu var det tre dagar per vecka på kliniken som gällde igen, och övriga dagar minst 30 minuters träningscykel. Det går lite bättre nu, men den där knäppningen i knät alltså - någonting hände där. Frågan är vad. Haltar fortfarande p g a smärta inifrån knät i varje steg.

Idag:
Snart är det dags för 6-månaders återbesök hos läkaren. Man hade ju hoppats att man skulle börja närma sig 100% då, men jag känner mig snarare som att jag ligger runt 50% på min "fysisk status"-skala... Återbesöket är om en vecka, den 2/9. Återkommer med rapport efter det.